Husse är hemma efter två veckor i Halmstad, aahh, perfekt tyckte russlarna då behöver man inte åka med matte till stallet på morgonen. Istället kryper dom in under täcket hos husse och myser så länge som möjligt. Imorgon är det "bevakning av berget" på patrullstigskursavslutningen ( blev ett långt ord) för mig och Dobby, det ser vi fram emot. Spännande. Nu har dom piggnat till och vill hitta på nåt, vi får väl se vad det blir idag.

Jag la spår åt Anna och Tyra igår , första gången jag la åt en annan hund, det va nervöst faktiskt, man vill ju lägga ett lagom klurigt, bra vinklar mm, men det blev okej. Läs Tyras blogg om hennes spårning.  FAAN, precis just nu kom båda godingarna in från trädgården och luktar igelkottskit, har rullat sig, usch nu blir det duschen. Nåja. Emma la spår åt Maja, lite svårare att inte kunna känna mattedoft också i spåret, det blåste rejält och Maja spårade mer åt sidorna och ringade mer än vanligt, svårt att gå själv också när man inte vet vart det ligger, då måste man ju lita på hunden (det är ju liksom det som är grejen) men hon löste problemet och hittade klöven. Till allas vår förvåning och glädje blev Maja såå stolt, hon bar klöven ,kampade lite med både Emma och mig om den och var supernöjd, bar den ända till bilen. Hon brukar markera den och sen bara jaha va vi klara nu då. Undrar om det va att hon kände att jag inte visste och att hon fick lösa problemet åt mig, eller om spåret var en större utmaning än vanligt? Vet ej men roligt var det , tänk om hundar kunde prata.  Karma löper så hon fick ett lätt spår, letade mest killar tror jag men rutinerad som hon är kan hon leta killar och hålla koll på spåret samtidigt. Dobby hade blodspår fram till sin leksak som vanligt, men idag hade vi lagt klöven bredvid leksaken, huh va läskigt tyckte D. Men ändå ganska spännande, han slickade på den och var mkt intresserad, släppte bollen några ggr och luktade på klöven. ska nog bli en viltspårshund av honom också så småningom. Det var en riktigt j-a kul spårdag trots att det blåste så spåren "for omkring" lite. Anna och jag tackar Emma för att hon är våran mentor på det här och står ut med tusen frågor hela tiden. 

Idag var Dobby och jag hos Kajsa (vår instruktör) för en terapikonsultation angående Lillskitens schizofrena beteende mot andra hundar. Jag har svårt att bedöma vad han egentligen "säger" till andra hundar när dom ses, för det är allt på en gång tycker jag. Efter lite diskussioner om hur det brukar arta sig så gick Kajsa och hämtade sin hund Willy för att dom ska få umgås i samma rum,ej hälsa. Kära nån, Lillskiten kör verkligen hela registret, viftar på svansen, morrar, visar tänderna, slickar sig om munnen, piper, valpskäller, tittar bort, klättrar på mig mm,mm jag har säkert glömt nåt. Jag tycker jämt synd om honom när han gör så här, det är den känslan jag får, och har väl tänkt att dom flesta andra har rätt egentligen, han är dum och aggressiv och jag är mesig. MEN, Kajsa tyckte också jättesynd om honom, för det hon ansåg att han "sa" va: jag är snäll, jag är snäll, men kom för fan inte hit, vill hälsa men hjälp, hjälp törs absolut inte. Min känsla har varit rätt, tom en garvad hundinstruktör tyckte lite synd om..

Har fått i läxa att försöka träffa hundar ungefär så, att dom ej har direkt kontakt men ändå "umgås". Lillskiten har efter det här "passet" varit helt slut hela kvällen, sovit som en gris i soffan.

Idag tog vi med släktens hundar ut i skogen för att se vad dom tyckte om viltspår. När dom skulle spåra var det lite svårt med koncentrationen, det var ju värsta vildmarken och folk med som man kanske kunde få leka med, men man såg att dom hade spåret och så tittade dom på annat åså spåret osv, hittade till slut sina klövar och då var livet toppen. Bono var stolt som en tupp och Lennon var riktigt nöjd han också. Det är Lennon på bilden. Maja och Dobby fick varsitt spår också, Maja är klockren, bara jobbar på, Dobby jobbar också som sjutton och tycker det är svinkul men spårar väldigt snirkligt, fast man ser att han har spåret hela tiden, ska fråga Kajsa om det imorrn.  

Såhär kan det se ut när husse, i sällskap med min bror och brorsdotter Nelly, går "långpromenad" runt kvarteret hemma hos oss.

Igår var det viltspår för vovvarna, båda jobbade duktigt. Imorrn är det patrullstig för Dobby, det ser vi fram emot.

Dotter/syster Astrid har blivit mamma, var och tittade på Godingarna idag. 4 veckor gamla och hur söta som helst, dessutom så luktar dom ju så gott, vappisar.

Emmas snälla mamma förbarmade sig över den raggiga russeln och tog tag i det hela, jag är katastrof dålig på att rycka. Han var riktigt duktig på trimbordet när han surade sa Emmas mamma helt superlugnt ifrån, suverän hundhantering, man har mycket att lära märker man. Han blev sååå fiiin Lillskiten, ser ut som en vuxen terrier nu, han är ju faktiskt tre år. TACK!

Min lillskit är helt rabiat när man är ute, kan inte ta det lugnt, på badplats, i trädgården el paus i skogen är såå jobbigt tycker han. Man ska röra på sig hela tiden annars är det inte bra. Han är alltid kolugn inne ligger mer och grisar i soffan än vad mamman gör, men om altan dörren är öppen så jobbas det, hela tiden, hämtar stenar, pinnar, jordkokor mmm,allt spottas på mig och så ska man kasta. Jag vet att jag var dum när han va liten och kastade en del pinnar och bollar, men att en hund kunde bli så här hysterisk, det trodde jag inte. När vi går personspår så brukar figuranten ge honom pipleksaken när han kommit fram, när jag sen tar den så darrar hela munnen på honom, sådär som det kan göra på hanhundar när dom luktar på löptikkiss. Märkligt. Igår gick jag en hyfsad promenad ( dom fick både vara lösa och springa fritt och gå kopplade en bit) till en badplats, där fick dom va lösa och bada och greja fritt, han spottar då oavbrutet pinnar på mig eller gräver och sliter i dom. Om jag inte kastar så "gläfser" han och tjatar. Kopplade en stund och bestämde mig för lite vila träning, då sitter han på helspänn bredvid mig och skakar oavbrutet, i det läget är han så spänd så man får se till att inte ens mamman går fram till honom för då kan det smälla och mopsar han sig så kan jag tala om att modern blir vansinnig och sen är det ett terrier slagsmål utan dess like. Usch, ibland önskar jag att jag hade en helt "vanlig" brukshund som dom jag hade förr. Läste i "The jack russel terrier handbook" att russlar  lätt får OCD, obsessive compulsive disorder, det måste va det han har, Lilleman.